Idag var man tillbaka på jobbet igen. Och gissa om Jennifer var glad att jag var tillbaka. Nu hade nämligen Linkan något annat att göra än att mobbe henne. Nämligen att mobba mig igen. Han har haft såå tråkigt utan mig och saknat mig så mycket. Det sa han till och med:

Linkan: "Sandra, fy vad jag har saknat dig".

Jo men visst kan du ha gjort det, men jag har inte saknat dig för ett ögonblick...

Efter sisådär 40 min in på arbetsdagen var jag fullt redo att gå hem igen. Eller i alla fall redo att börja grina. Såååå mycket hade han saknat mig. 

Jag som så stort skulle premiär-hälsa på Jennie idag på jobbet men det hanns då inte med på 8 timmar kom jag på nu. Stackars lilla gumman. Jag kommer imorgon istället. Jag LOVAR!

Imorgon ska jag göra något som jag inte har gjort på verkligen evigheter. Köpa mig lite nya kläder på Gränganz. Jag tänkte att ska jag ändå bli fattig genom att betala mina kommande tandläkarräkningar och fortkörningsboten så kan jag lika gärna slå på stort och bli asfattig på samma gång.

Jo jag har en kommande räkning hos Tandis som troligtvis kommer sluta på 4000 kr och sedan damp det ner ett brev från Polisstyrelsen i förrgår på 2800 riksdaler. Det går bra nu kompis.

Väldigt onödigt, jag vet mamma. Ibland ska man ha tur också, eller? Körde 93 på 70-sträcka. Måste ju säga att fotot är one of a kind. Undra om man ska skriva och fråga om man kan få en kopia på hela kortet, även på passageraren. Tål att tänkas på.

Jag får roa mig med att det är bonus-utbetalning i januari så jag kommer ju inte bli fattig så länge åtminstone. Men dock 6800 kr som man kunde gjort roligare saker för.

Nä, nu har inte jag tid med det här längre. Ska hälsa på grannen om en stund.

Tjarå